I forskningens tjänst i över 50 år.

Av BIRGITTA HEYMAN

Ollie och Elof Ericssons stiftelse har under 10 års tid generöst bidragit till att jag kunnat bedriva forskning om hur antikroppar reglerar immunsvaret. Vi tror att kartläggning av mekanismerna bakom detta fenomen skulle medföra bättre förståelse av autoimmuna och allergiska sjukdomar och denna kunskap kanske också skulle kunna användas for att förstärka eller hämma immunsvaret vid olika sjukdomstillstånd.

 

Emil von Behring, som fick det första Nobelpriset i medicin 1901, var den förste som upptäckte att antikroppar har en immunreglerande förmåga, d.v.s. förmåga att reglera den vävnad som producerar antikropparna. Antikroppar som binder till ett visst främmande ämne, antigen, kan ibland helt undertrycka immunsvaret mot detta ämne. Denna inhiberande förmåga används idag inom sjukvården for att hindra oönskade immunreaktioner. Ett exempel är att IgG-antikroppar motverkar att Rh-negativa kvinnor bildar skadliga antikroppar mot sitt Rh-positiva fosters blodkroppar. I andra situationer kan antikropparna förstärka immunsvaret.

 

Min forskargrupp forsoker ta reda på verkningsmekanismerna bakom dessa kraftfulla reglersystem. Vi har på senare år bl. a. upptäckt att IgE-antikroppar som fångat upp antigen binder till en receptor på ytan av B-lymfocyter i blodcirkulationen. Dessa lymfocyter hamnar inom 10 minuter i mjälten. Där levererar de sitt antigen till andra typer av immunceller som sedan startar ett mycket effektivare immunsvar än det man ser om inget IgE varit inblandat. Att B-lymfocyter med hjälp av IgE kan fungera som godståg och snabbt transportera främmande ämnen till områden i kroppen som normalt är svårtillgängliga är en ny upptäckt och är intressant eftersom IgE är en viktig faktor vid allergisk sjukdom. Kanske IgE på detta sätt förvärrar de allergiska symptomen vilket är en fråga vi försöker besvara idag. En annan möjlighet är att man genom att utnyttja denna transportväg skulle kunna förstärka immunsvaret mot ämnen där man verkligen vill ha en kraftig reaktion, t ex vid vaccinationer.

 

Professor Birgitta Heyman

Institutionen for medicinsk biokemi och mikrobiologi

Uppsala universitet